Bildämnets historia/traditioner, barns bildskapande, inkluderande skola, veckoreflektion v.7

bildämnet- historik, samtidskonst, didaktik-kursplaner, barns bildskapande,

Bildämnets historik, traditioner
Från att ha varit i religionens och makthavarnas tjänst utövad av en elit har kunskapen om bilder och bildmakeri nått allt bredare lager i samhället. 

Industrialiseringen skapade ett behov av tekniska ritningar för diverse konstruktioner och tekniska lösningar på produktion och kommunikation. Kartor för olika syften skulle produceras.

 

Massundervisning infördes och fostran av massornas barn blev viktig. Det fanns ett behov av pedagogiska och moraliska bilder inom utbildningen.

 

Politiska och ekonomiska intressen strävade efter eller tjänade på rättvisare villkor för bredare lager av medborgarna och i kombination med samhällets och arbetsmarknadens högre krav på arbetskraften fick fler barn tillgång till bildundervisning.
Bildningsideal och tankar om allas rätt till utveckling på alla plan, allas lika värde gjorde sig gällande.
Erfarenheter från världskrigen gjorde att man sökte vägar att fostra människor som inte skulle upprepa dessa misstag.
Det fria skapandet utan för mycket inblandning och styrning av pedagoger fick stort utrymme i bildämnet. 

 

Efter det sågs bildämnet alltmer som ett språk, ett visuellt språk. Då fick ämnet ett större innehåll av grammatik och bildanalys.

 

 Bildämnet har nu alltmer blivit ett kommunikationsämne.

Medvetenhet om denna bildämnets historia gör det lättare att ta ställning till de traditioner som lever i bildundervisningen. Man kan lättare ta ställning till vad som kanske blivit onödigt i dagens utbildning och kan lägga mer energi på det som nu känns angelägnare för eleverna och faktiskt är viktigare för dem.  


Samtidskonsten

I den offentliga bilden och konsten kom alltmer av politiska frågor och ett allt öppnare ifrågasättande av maktordningar.

Barns bildskapande (seminarie, föreläsning)
Varför gör barn bilder? Det finns oändligt många anledningar men. här är några:
Testar, undersöker, berättar, kommunicerar, avslappnande meditativt, terapeutiskt syfte.
Att utgå från ett naturligt behov är ett sätt att få Bildundervisningen att kännas angelägen, viktig och motiverande.

Samspelet mellan barnen och leken är viktigt att få med när det går.
Om man har rollen och förmånen att få delta i barns utveckling av sig själva och sitt bildspråk:
Glöm inte att hålla koll på vad de faktiskt håller på att jobba med, vad de utmanar sig i, fråga dem!
De kanske inte gör det som du förväntade dig men dissa inte det utan ta reda på vad de faktiskt gör genom sitt arbete i stället för att korrigera dem och anpassa dem i det som du själv tror att ni håller på med.

Det finns en schablonartad västerländsk uppfattning av barns progression vad gäller bildframställning som sätter en perfekt och övertygande avbildning av "verkligheten sådan den ser ut för ett objektivt öga. Jag vet inte om det är sant men traditionen att avbilda och göra likt har haft en hög ställning, varit ett viktigt mål att sträva efter. Ha distans till denna och lyft fram andra viktiga funktioner och möjligheter när man gör bilder.
Man kan lära sig att uttrycka sig, tolka bilder, använda sig av bilder(andras och egna), man lär sig att se, skärper och differentierar uppmärksamheten genom att lära sig nya begrepp och egenskaper att uppmärksamma.

Inkluderande skola
Alla i klassen har där att göra, det ska vara roligt och intressant att vara delaktig, öppna frågor.
Alla är olika och det måste finnas utrymme för allas utveckling, olikheten kan vara en styrka, befrukta allas lärande genom att alla får ta del av olika synsätt/perspektiv funderingar, utmaningar.