Vi lever i ett mångkulturellt och multimedialt samhälle.
Det blir då viktigt att vara en medveten konsument och producent av bilder.
Bilder ingår i vår livsvärld, påverkar oss i vårt handlande och tänkande och i vårt identitetsbygge. Mycket av vår input för att förstå oss själva och vår omvärld kommer nu i medierad form till oss, som bilder, som bild och text i kombination eller ännu komplexare former som fast de är valda, producerade och filtrerade av andra ger känslan av direkt mediering, som om vi var med själva och upplevde det som 1:a handsinformation.
För att bli bättre på att kunna förstå de bilder vi omges av och att producera och kommunicera med bilder för att förstå, undersöka, uttrycka, påverka så måste vi veta något om hur den mänskliga perceptionen och tolkningsprocesserna går till.
Vi har genom "Det kreativa ögat och bildanalysövningar i anslutning till den fått begrepp, modeller och analysmetoder för att förstå det bättre.
Bilder är inte isolerade objekt utan ingår i olika sammanhang och dessa sammanhang påverkar hur vi uppfattar och tolkar dem. Både tid och rum liksom vilken diskurs de befinner sig i blir viktigt. Vem är avsändaren, producenten och vem är den tänkta mottagaren och i vilket syfte är den gjord? Allt detta spelar roll för hur vi tolkar eller framställer en bild.
Genom att fördjupa oss i dessa frågeställningar liksom i hur den biologiska perceptionen liksom den inbyggda förtolkningen vi har blir vi bättre på att förstå vilka möjligheter och begränsningar bilden som medium har.
Genom de övningar vi fått göra, analysera olika typer av bilder i grupp och individuellt har vi fått nycklar till hur vi kan arbeta i skolan för att även göra eleverna mer medvetna bildkonsumenter och producenter. Genom att tillsammans tolka och uppleva, producera bilder och prata om dem får man fler begrepp och större säkerhet i att kommunicera kring och förstå bilder.
Historiskt har det funnits en respekt och rädsla för vad illusionen i en bild gör med oss.
Om vi inte är medvetna bildkonsumenter kanske vi tar dem för verklighet, egentligen är de verklighet eftersom de finns, men faran är att vi kanske drar slutsatser om den verklighet som bilden utger sig för att representera men den kan vara starkt förenklad eller till och med vilseledande.
Platon menar att den bild vi får genom våra sinnen av det materiella är ett sken, ett låg och oren, förvanskad spegling av det eviga, absoluta idéerna som finns i anden. Här finns en insikt om våra ofullständiga sinnen som genom representation, mimesis, förmedlar den egentliga sanna andliga världen.
I gamla testamentet står det om hur man smälte ner en guldkalv som tillbads istället för den "äkta guddomen". Många religioner har varit noga med att ha distans till illusioner av verkligheten, att det är som att göra sig till gud. Skapelsen är ju guds verk, vi ska inte tro att vi kan göra detsamma. Det blir förmätet av människan att skapa bilder av guds verk, ett utslag av hybris, vi har tappat insikten av vår utsatthet och beroende av skapelsen och har börjat skapa en egen verklighet. Därför har det varit förbjudet inom vissa religioner i olika tider att göra föreställande bilder. Att inte vara medveten om vad bilder är, hur de uppfattas och tolkas av oss kan vara ett problem. Vi blir lätta offer för budskap och de intressen som vill manipulera och styra oss till olika sker eller handlingar.
Dynamisk semiotik
Semiotik, vetenskapen om tecken och symboler och dynamisk för att tolkningen av dessa tecken, symboler är en aktiv process.
För att vi ska kunna öka vår medvetenhet om hur bilder och andra representationer av verkligheten och mänsklig aktivitet fungerar så behöver vi begrepp och modeller för att tillsammans kommunicera och förstå.
Sammanfattat och förenklat:
(Saussures)
Tecken- står för något annat än sig själv
Det har ett uttryck och ett innehåll, (uttrycket -konkret, hur det ser ut, innehåll- abstrakt, vad det representerar)
arbiträra tecken- tillfälligt samband med vad de representerar, ex ett ord, olika på olika språk
motiverade tecken- samband genom likhet med vad de representerar, ex bild, ikon
(Pierce)
Ikoner- så likt att man kan se vad det representerar
index- man kan räkna ut vad de -"-
symboler- måste läras in vad de -"-
Ordet och texten anses ibland som ett "renare" medium" än bilden. Bilden överför lite av sitt uttryck till tolkningen av innehållet och kan anses lite orenare. Men genom ordvalet, det finns ofta många synonymer, så färgar man tolkningen ändå tycker jag. Men med bildens uttryck kan man styra hur mottagaren tolkar. Det är viktigt att veta för att öka medvetenheten om bilder.
Strukturalismen och fenomenologin är 2 idéströmningar som påverkat hur vi ser på språk, ord, bildspråk mm, och hur man kan nå högre medvetenhet om dessa. Strukturalismen lyfte fram att vi kan inte studera enskilda element och tolka dem i sig utan måste sätta in dem i den kontext de skapades eller visas, upplevs. Från Kants tankar om "tinget i sig" via Husserl kom en reaktion från Heidegger som lyfte fram don-aktigheten i vår perception, upplevelse av tingen. Vi ser de inte som rena ting utan kopplar omedelbart ihop dem med de erfarenheter och kunskaper vi har om dem liksom när vi upplever en miljö, Gibson, har denna miljö affordances, ger oss impulser för vad vi kan göra i denna miljö som bygger på våra tidigare upplevelser, erfarenheter och kunskaper. Allt detta har gett oss mer medvetenhet om hur vi upplever bilder.
Vi förtolkar dessutom, apperception, vi ser vad vi förväntar oss att se. Vi lägger till det vi tror oss ha sett en del av eller kopplar ihop saker för att de befinner sig nära varandra. Detta borde göra att vi får ett visst skeptiskt förhållande till vad vi upplever och inte lita på vad vi ser till 100 %.
När vi analyserar bilder måste vi ta hänsyn till våra sinnens begränsningar, våra förutfattade meningar och i vilken kontext bilden producerats, av vem/vilka, för vem/vilka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar