onsdag 4 juni 2014
Samlärande, respons, feedback, v.4, v.5, v.17
Att lära tillsammans
Redan när ett arbetsuppgift, (ex. asignment, gestaltning), presenteras börjar en gemensam process där alla försöker förstå, greppa den. Skapa frågor, utmaningar, mål, kring den.
Här påverkas, inspireras man av varandra. Man hittar tillsammans olika "ingångar" till uppgiften som alla kan ta ställning till, rata eller bygga vidare på.
Under arbetets gång kan man också ge och ta, inspireras av eller välja bort den energi eller idéer, val som sker i gruppen. Det som är oklart för en själv kan provas genom andras uppfattningar och respons. Det mest triviala saker, som en tejprulle som ramlar ner på golvet, någon som råkar nysa, en spontan kommentar i förbifarten, kan göra att man hittar en lösning eller spännande väg att fortsätta i sitt arbete.
Att få presentera det man kommit fram till och att få ta del av andras uppfattningar och resultat sätter igång många processer.
Identitet, socialisation, kommunikation, utveckling av språk och förhållningssätt, berikande av sina sätt att tänka och förmåga att inta olika perspektiv.
"Jag finns och kan/får ta plats", "jag ser dig och låter dig ta plats, ser att du kan ta plats", "jag är intresserad av hur du gör och tänker, känner", du/ni möter mig, tar emot mig, är intresserad av vad jag gör, tänker, känner", ömsesidig öppenhet och ärligt försök att förstå varandras intentioner och val.
Feedback och respons, andras fria associationer gör att man tillsammans förstår vad och hur det man gör tolkas, Vad går fram till de andra och vad uppfattas på andra sätt än jag förväntat mig. Vad föds i andra och vad föds i mig?
Allt detta gynnas av att lära tillsammans. Lärandet och utvecklingen på många plan blir rikare, mer varierad och djupare än om uppgiften gjorts individuellt.
Förmågan att ta vara på, befinna sig i och kommunicera i dessa presentationer av allas arbeten inför alla utvecklas snabbt. Man finner ord och lär sig en fungerande "turtagning", känsla för rollbyte i tiden, tala-lyssna, aktiv-passiv. Man känner tydligt att detta är något som är unikt för varje grupp och tillfälle. Men man blir säkrare som grupp på att få till en fungerande "ge och ta"- känsla. Alla finner ord och sätt att uttrycka sig med allt större säkerhet. Självförtroende och självtillit i denna typ av situation och sammanhang växer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar