För att kunna förstå, tolka, ta ställning till och själva använda och producera bilder måste vi förstå hur de fungerar och vilka potentiella möjligheter de har i olika sammanhang. Det är en demokratisk förutsättning att alla får denna möjlighet. För att känna sig inkluderad och delaktig, (förstå det som omger mig, känna att det talar till mig), och medverkande i samhället måste man få tillgång till detta språk, förstå hur det fungerar i olika sammanhang. Genom detta får man tillgång till information, möjlighet att förstå den, som annars delvis hade varit dold. Bilden verkar ofta starkt på ett känslomässigt plan och om man inte får verktyg att analysera den kan den styra oss omedvetet. Medvetenheten om bilder och deras inverkan på oss är en viktig demokratisk fråga.
språk = ett system (av "tecken") för kommunikation
tecken = koder som vi kan tyda
semiotik= teorier om och studiet av tecken
Varje tecken består av ett uttryck, hur det ser ut, och ett innehåll, vad det representerar.
Speciellt för/ lämpligt att uttrycka i bildspråket: Färg, Djup och läge, rumsavbildningen, relationer, konsekvenser. ex. karta, näringskedjor, komplicerade instruktioner, information som kräver snabb överföring.
tecken kan vara arbiträrt,(godtyckligt) eller motiverat.
Vissa bildtecken är av typen ikon, index eller symbol,
I bildspråket är det motiverade tecknet liknande det det syftar på, det går att förstå utan att ha lärt sig det innan.
Ikonen liknar det som det representerar.
Ikon
Indexet går att lista ut.
Det arbiträra däremot måste läras. Symbolen för vandrarhem går inte att förstå helt enkelt.
Symbol
Bildens komposition säger oss också något. Bildutsnittet, helfigur eller detalj påverkar hur vi tolkar bilden och blir till en symbol i sig som säger oss något.
Miljön och sammanhanget i bilden, (om den är föreställande), liksom vilken kontext bilden visas eller förekommer i förmedlar också ett innehåll till oss.
Bildanalys
För att lära sig förstå bilder är bildanalys ett redskap.
I termer av kommunikation talar man om sändare och mottagare. Mest lämpat för bilder som vill påverka som propaganda och reklam men även informativa bilder.
Vem har gjort bilden? I vilka syften och vems intressen? För vem?
Här har meddelandet ett budskap i sig men kanalen det skickas genom säger också något, tillför något.
I kommunikationen kommer klass, etnicitet, genus, in som påverkande faktorer, både hos sändare och mottagare liksom sändarens kanalens och mottagarens övriga kontext.
Semiotisk bildanalys
Man kan börja med bildens denotation:
Denotativ beskrivning: man fokuserar bara på vad bilden faktiskt visar, inte vad den vill antyda, säga eller påstå. Färger, former, riktningar, strukturer, komposition, förgrund/mellangrund/bakgrund och vad som finns där, föremål, personer växter, djur maskiner, byggnader etc., alla detaljer som finns noteras. Det viktiga med detta är att om man börjar tolka associera och lägga in betydelser och undermeningar i bilden för tidigt kan man missa viktiga detaljer som sen kan visa sig vara viktiga.
Konnotativ beskrivning: Nu är det fritt fram att tolka, associera och lägga in betydelser och undermeningar i bilden. Det kan gälla betydelser som har med tid, en viss epok, eller plats/miljö/kultur att göra. Man letar efter ikoner, index och symboler i bilden. Dt gäller att vara ganska snabb så att man inte tappar de lite flyktiga associationerna som kommer.
Privata associationer: Privata och personliga upplevelser, erfarenheter eller kunskaper kan ge associationer och tolkningar som ligger långt från sändarens intentioner. Det är bra om man är flera som analyserar och stämmer av med varandra när det gäller detta. Är mina tolkningar för personliga eller har de relevans för fler.
Arbetar man tillsammans med barn är det viktigt att de själva får illustrera och sätta ord på sin analys så att den vuxne inte skriver betydelser på näsan på dem.
Med Rebecca tränade vi bildanalys i grupp vid två tillfällen, vi använde reklambilder och det var intressant hur ålder och genus spelade in i våra tolkningar.
Paradigm är en uppsättning av tecken som man kan välja mellan, exempelvis alfabetet, former för trafikmärken, ordförråd, och så vidare. Ett syntagm är ett urval tecken ur paradigmet som kombineras. Genom valet av valbara tecken kan man också läsa ut en mening eller avsikt. Vad valde man, vad valde man inte och varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar