Bildanalysuppgift,
examination
Christer Andersson, 590803-5073
Christer Andersson, 590803-5073
1. Konstbilden, (Panofskys analysmetod )
”Jag och byn” av Marc Chagall, oljemålning på duk från 1911,
(192*151 cm), finns numera i Museum of Modern Art, New York.
Vad föreställer bilden, den primära betydelsen?
Bilden domineras av 3 stora objekt, ett vitt lamms eller
fårs huvud i profil som kommer in stort från vänster i bildens övre halva in
till mitten. Från höger ännu lite större men längre ner kommer ett grönt mansansikte
eller mansmask in, också i profil tittande åt fårets/lammets håll. Fåret/Lammet
och mannen tycks titta på varandra, han lite uppåt och fåret lite neråt, det
finns en svagt men tydlig medveten markering, linje, mellan deras ögon. Från
bildens nederkant finns en triangelform vars bas tangerar bildens bas och
upptar ca 2/3 av den. Triangelns spets går upp till fårets ”mun”. Triangeln är
fylld av fingrarna på, kanske, mannens hand hållande en växt med blommor och
blad som liksom skimrar. Denna hands pekfinger har en ring med en inhäftad röd
ädelsten. Runt mannens hals hänger ett kors i kedja med pärlor. Hans/maskens
ögon och mun är vita. Överst på hans/maskens gröna huvud ser man lite av en
skärmmössa, vit med ljusbrunt brätte och rödbrun skärm. Den ser liten ut för
att vara på detta huvud.
Det finns en stor röd
form, vars vänstra halva till stora delar är övermålat med vitt, till formen
lik en bred hajfena och ligger som bakgrund till större delen av bilden och
tillsammans med en större cirkelform ovanpå knyter ihop hela bilden. Denna
”hajfene”-form ligger som en triangel med bred bas och liksom lutar åt höger
med en avslutande spets som går in under skärmen på mannens mössa.
En stor oval, nästan cirkulär form förenar de tidigare
nämnda objekten, (fåret, mannen, triangeln) genom att innesluta delar av dem
alla, mannens mun, fårets ”mule” och triangelns övre halva med den skimrande
växten. Denna nästan runda form har sitt centrum något nedanför mitten på
bilden och där möts fårets underläpp och triangelformens spets. Mannens mun
lite finns längre ut från mitten men inskriven i cirkelformen. Växtdelen av
triangeln bildar nästan en ”tårtbit” i den större runda formen.
En mindre cirkelform överlappar den större centrala
ovalformen i dess nedre vänstra del och möter där också triangelformens högra
sida i ett vitt ljusskimmer.
Fåret har ett stort tydligt markerat svart öga med vit
pupill i vit ögonvita. Dess mun är lätt öppnad och har ett vänligt nästan
leende uttryck med lätt underbett. I Fårets käkparti/kind ser man snett
nedanför ögat till vänster en sittande kvinna i lantliga vardagskläder som
mjölkar en ko i en mycket mindre skala. De båda är vända åt vänster och en blå
himmel och vita moln ses bakom dem inskrivet i fårets kindkontur. Fåret har
också ett halsband med färgade stenar eller kulor och lite längre ner, nästan
fritt från halsbandet, ett antytt kors lite större än mannens.
I ”hajfenans” övre del, mellan fårets och mannens ögon och
skärmmössa ser man en man och en kvinna, båda i samma skala som den
mjölkandekvinnan. Mannen bär lie, skägg och lantliga kläder, brun tröja och grå
byxor, och är liksom ”mitt i steget”. Kvinnan är upp och ned, också i blågrå
och vita lantliga kläder, lång vardagsklänning. Hon tycks dansa eller så
utsäde. Hennes armar och mannens lie ligger i linje, sammanlänkar dem.
Bakom denna övre del av hajfenan, på randen av den finns små
hus i ännu mindre skala, uppradade, några likt kvinnan upp och ner medan andra
upprätta. Det verkar vara små hus byggda av timmer och en gul kyrkobyggnad med
ett kors högst upp på tornet. I kyrkobyggnaden finns en öppning ur vilken en
figur, huvud och lite av överkroppen i röd klädnad, tittar rakt ut ur bilden.
Denna figur är i något större skala än de tre småfigurerna och i klart större
skala än byggnaderna. Över figurens huvud ser man en fritt svävande cirkelform
i perspektiv. Det verkar vara natt i den del av bilden som är hus på rad. Ovanför
byggnaderna och kyrkan avslutas bilden med två halvcirkelformer med något som
verkar vara natthimmel, över skärmmössan är det grönt och över fåret mer som
dagshimmel med moln. Även i fårets hals som är målad med cirkelsektorformade
delar finns ett slags blått och vitt som ger nattkänsla.
Den gröna mannens vita pupill är omgivet av en cirkel med vita
streck som broderade stygn. Från detta hans öga går en markering, också som
tunna stygn med mellanrum i riktning mot fårets öga. Mannen verkar ha ett
klädesplagg i liknande gul färg som kyrkobyggnaden och ett av de små husen.
Bilden är både föreställande objekt och abstrakta former
samtidigt. Stora geometriska former överlappar de föreställande objekten och
skapar band mellan dem, påverkar deras färgsättning och form. Vissa delar av
bilden är ganska realistiska, föreställande, även om de samtidigt är
stiliserade, förenklade, medan andra består av icke föreställande delar i färg
eller form.
Det finns ett djup i bilden skapat av något som liknar
cenrtalperspektiv. Stora former och objekt i förgrund och sidor ramar in och i
den röda/vita större ”hajfene”-formen förs man in i bilden där man stöter på
mindre människor och vid dess slut de ännu mindre husen. Den lutade ”hajfenan”
kan ses som en väg i perspektiv som smalnar av bortåt uppåt. Den är också en
dominerande diagonal genom bilden och avslutas högra övre hörnet där ett gult
hus och skärmmössan befinner sig.
Fåret, mannen och triangelformen med handen och växten
liksom de två cirkelformerna i rött/vitt bildar en dominant förgrund. Som
mellangrund fungerar den mjölkande kvinnan och mannen med lien/kvinnan upp och
ner. De samlade byggnaderna i bildens övre del fungerar som bakgrund.
Bildens sekundära betydelse och lite om bildens möjliga
egentliga mening.
Cirkelformen som binder ihop fårets och mannens
huvuden/ansikten är lätt att tolka som just sammanbindande. Korsen i deras
halsband liksom handen med ringen och i en ställning som kan associeras med
bedjande eller friande från mannens sida. Detta förstärks av den magiskt
skimrande växt/blomma som handen håller mellan tumme och pekfinger. Det
dominerande vita och röda i bildens största form är lätt att tolka som
kärlek/åtrå-(rött) och oskuldsfullhet-(vitt) och oförstört hopp om lång kärlek
och vänskap. På fårets halva av den stora röd/röd-vita formen som likt en
diagonal delar bilden, (”hajfenan”), är vitt dominerande över det röda, medan på
mannens halva dominerar rent röd.
Allt detta plus kyrkan i byn längs bort för tankar till
bröllop eller förening i kärlek i en religiös kristen kontext. Korsen är av den
ortodoxa kyrkans typ.
Mellangrundens figurer skulle om djupet i bilden
representerar tidens gång, kunna vara föreställningar om den vardag som väntar
de två förenade i vardagens sysslor. Bakgrundens byliknande hussamling under
natthimmel skulle kunna vara en summering eller avslut på detta jordeliv
tillsammans. Figuren som tittar ut ur kyrkan har en gloria eller konturen av en
slags hatt över huvudet.
En kvinna och några hus är vända upp och ner vilket skulle
kunna vara ett sätt att skildra ett slags fritt perspektiv där husen på andra
sidan gatan är vända. Troligare är kanske att det symboliserar något som att de
rättvända samtycker till parets kärlek och de vända, (de som bor där), inte
eller om djupet i bilden representerar tid, att de rättvända lever medan de upp
och ner dött. Kan han med lien, som skulle kunna symbolisera döden, möjligen
dödat kvinnan, eller om det är senare i tid, mannen i förgrunden som gift sig
blivit änkeman i denna senare tid.
Bildens egentliga mening
När jag gjort
research om Chagall och läst lite om den gren av judendom hans familj och stora
delar av hans hemby praktiserade, hur judarnas situation var i Ryssland under
denna tid, vilka influenser han påverkats av i S.t Petersburg och senare i
Paris så får jag revidera min egen förtolkning.
(Bilden är
målad ca 1911 och jag tar inte med uppgifter om ökade svårigheter för judar i
revolutionens Ryssland eller nazistisk förföljelse och svartlistning av hans
konst under den tyska ockupationen av Frankrike eller senare konstriktningar
och hur de kunde ha påverkat honom.)
Chagall föddes 1887 i byn Ljozno utanför Vitebsk i nordöstra
Vitryssland och var äldsta barnet av nio i en judisk familj. Hans barndom ska
ha varit lycklig men fattig. I byn bodde en betydande andel judiska familjer,
liksom hans egen, tillhörande den hasidiska judendomen. Han studerade konst i
St. Petersburg vilket var komplicerat för honom. Judar fick bara vistas i
staden med speciellt tillstånd och han fängslades också en kortare tid under
sin utbildning här. Därefter flyttade han som ganska känd konstnär till Paris.
Han åkte ofta tillbaka till sin hemstad och där träffade han sin blivande
hustru.
I byn som han växte upp i fanns det många judiska familjer
men den ortodoxa kyrkan hade också ett starkt fäste i det distrikt han växte
upp. I St. Petersburg fick han kontakt
med betydande konstnärer och senare även i Paris. Tidens strömningar andades
modernism i Paris 1910 och han påverkades av både konstnärer och poeter. Hans
konst andas influenser av expressionism, kubism och futurism och han anses som
en av förgrundsgestalterna till surrealismen.
I hans målning ”Jag och byn” målad under hans första år i
Paris, (1911), syns det att han är
påverkad av kubismen och han bryter upp centralperspektivet och det strikt
logiska. Istället tillåter han sig flera perspektiv i samma målning och logiken
är snarare en slags känslomässiga associationer där viktigt och känslomässigt
nära kan bli stort och oväsentligt litet. Han ska ha sagt ungefär ”om jag
skapar från hjärtat funkar det mesta”, men skapar jag från huvudet funkar
nästan inget.” Minnen från hans barndom anses vara mycket av källan till denna
bild liksom inspiration från tidens modernistiska strömningar i Paris. Han
tillåter sig att fritt associera och kombinera gestalter och former och bilden
blir som upplevelsen av en dröm eller framkallandet av minnen. Vissa
minnesbilder blir starkare än andra och de flyter in i varandra, övergår till
andra. Blomman/växten ska enligt vissa Chagall-kännare symbolisera ”Livets
träd” och i dess blad/frukter/blommor kan man hitta symboler för solen, månen
och jorden. Den stora cirkelformen liksom den lilla skulle också kunna vara
symboler för solen respektive månen.
I denna gren av judendomen betonas guds närvaro i allt och
att han är ständigt närvarande i allt man gör. Människan kan enligt denna tro
också påverka den gudomliga kraften genom sina gärningar om de sker i tron att
gud faktiskt är närvarande i allt och alla. Kanske är det jag först trodde vara
ett lamm/får faktiskt en ko och mannens kärlek riktad mot den för att gud är
närvarande i den.
Tar man med dessa religiösa aspekter så kan bilden vara ett
kärleksbudskap till det gudomliga i tillvaron, eller ett försök att ge sina
barndomsminnen, dess tankar, känslor, människor, djur saker, byn, och allt som
han upplevde under sin uppväxt gestalt i form av en målning.
Bilden ingår i Telenors kampanj för ”Familjeflex”, ett
abonnemang för hela familjen, bättre kontroll på familjens alla mobilkostnader
och en faktura. Häftad trycksak i färg på ganska glättat papper, A5 format och
finns att läsa och ta med sig i deras butiker. Övriga bilder i häftet är visar
på andra exempel på hur Mamma, Pappa, 3 barn kan tänkas få bättre livskvalitet
med detta abonnemang.
Här följer en bildanalys enligt semiotisk metod följt av
ytterligare bildanalys kopplat till kursens litteratur, övningar och
diskussioner.
Analys enligt semiotisk analysmetod:
1. När togs eller skapades bilden?
Bilden ingår i en kampanj som pågår nu.
Troligen är bilden tagen på hösten eller våren någon gång de senaste 2 åren.
Kläderna och framför allt surfbrädan är tidsmarkörer och styrker mig i denna
uppfattning. (Denna typ av vågsurfing har slagit igenom de senaste åren.)
2. Var utspelar sig bildens händelse?
På stranden i närhet av vatten med stora
vågor, vattnet ser stort ut med lång horisont och är troligen ett hav och
tidpunkten är under dagen någon gång. Vädret är lite gråmulet och disigt och är
väl ett genomsnittligt och en trolig typ av väder man möter under en kortare
semester i norden, troligen Danmarks västkust.
3. Var kunde detta ha skett?
Jag har sett liknande miljöer utmed
Danmarks västkust och både stenarnas utseende och storlek liksom den i
mellangrundens bakre del bevuxna sanddynen får mig att tro det.
Det är dessutom ett realistiskt semestermål
för många (väst)-svenska barnfamiljer, målgruppen för kampanjen.
4. Hur upplever du bilden? Ange känslan du får
när du ser den.
Bilden ger mig en känsla av otvungen
gemenskap mellan personerna på bilden, men den känns kanske lite tråkig. Barnen
är så förbaskat inne i sina ”paddor” som om det inte fanns något annat att göra
tillsammans. Själv skulle jag snart bli rastlös och frustrerad om jag inte fick
lite mer aktiv gemenskap med mina barn. Tycker det är lite tragiskt nästan om
alla bara gör sin grej. Steget till gemenskap med afrikanska trummor och dans
är långt eller rytmsektionen i ett carnevalståg. Men det kan man ju inte få
jämt. Avspändhet och lugn känner jag och visst är det viktiga saker i denna
tid.
Kompletterande
bildanalys kring bildens komposition vad gäller former, riktningar,
färg, viktiga blickpunkter enligt gyllene snittet, eventuella ”osynliga”
trianglar, uttryck, betydelser, symboliska innehåll, mottagaranalys och
sammanfattande slutord:
För-förgrund:
Texten om ”Familjeflex”-abonnemanget högst upp rakt över
hela bilden och Telenors logotype i nedre högra hörnet tycks ligga som ett
skikt aningen framför själva bildens förgrund och syns mycket tydligt.
(Den övre ”Familjeflex”-texten i svart kontrasterar hårt mot
den i det närmaste vita himlen medan Telenors blå symboldel i ”loggan”, liksom
namnet Telenor i vit text, står ut framför den nedre delen av förgrunden, den
blå delen genom ett mörkare skuggparti i träplankorna och den vita Telenortexten
med sitt rena vita som kontraterar det grå grova plankorna och rosten från järnbeslagen.)
Förgrund
”Bakom” detta text- och logotypskikt ligger bildens
egentliga förgrund. Den tar upp ca 60% av hela bildytan. Här sitter en man i
35-40 årsåldern och 2 pojkar, ca 6 och 9 år, avspänt på ett rustikt gammalt strandvindskydd/”mur”
byggt av grova, grå, obehandlade, vindpinade, saltstänkta träplankor fästade
mellan grova korta bitar av trästolpar med enkelt bearbetade järnbeslag som
rostat och färgat av sig lite på träplankorna. Båda pojkarna sitter på varsin
sida om mannen och är upptagna med och fokuserade på sina ”paddor” som de
håller i sina händer. Mannen har ett aningen långt, mörkbrunt hår medan
pojkarna har ganska långt blont hår. Vinden blåser och de är lite rufsiga i
håret. De är klädda i lediga ganska varma fritidskläder. Mannen har vita
tennisskor, varma sockor/strumpor, lite uppkavlade nästan nya blå jeans, en vit
långärmad varm stickad tröja. Kläderna ger intryck av att vara av bra märke och
kvalitet. Han lutar sig och vrider/vänder sig avspänt mot den yngsta pojken, som
sitter lite högre på en av trästolparna. Mannen har sin blick riktad mot
pojkens ”padda” och pekar på dess skärm med den lyfta armens hand. Pojken
tittar på samma del av paddans skärm. Den lite äldre pojken som sitter till
vänster och mannen i mitten hänger med benen och tar lite stöd med skorna mot
en surfbräda som lutar mot vindskyddet. Under deras fötter och surfingbräda ser
man lite av strandens stenar, vattenslipade i olika färger, vita, grå, gul- och
rödaktigt jordfärgade, och storlekar mellan småsten till grus.
Mellangrund
Mellangrunden tar inte upp mer än ca 10 % av bilden. Här ser
man fortsättningen av stranden fortsätta bakom vindskyddet, (som jag nu alltmer
tror är en konstruktion för att hålla kvar strandmaterialet och hindra det från
att spolas bort). Stranden bakom ligger liksom på en högre nivå än förgrundens
strand. Från vänster sträcker den sig in 2/3 in i bilden fram till mannen lite
under mitten på bilden och har havet bakom sig. På den högra sidan om mannen
fortsätter stranden och övergår i en gräsbevuxen kulle eller höjd, kanske
gammal sanddyn men upp till en höjd över horisonten så att det ser lite
onaturligt ut.
Bakgrund
Kontrasten mellan hav och himmel är liten och de bildar en
ljusblågrå bakgrund, svagt tonad något ljusare uppåt, och upptar ca 40 % av
hela bilden.
Komposition:
I två av de ”aktiva hörnen” enligt teorin om det gyllene
snittet finns dels mötet mellan mannens och den äldre pojkens fötter, dels
mannens och den yngre pojkens huvud och ”padda” (som här bildar en liten egen
triangelform). Övriga triangelformer i bilden kan ses mellan äldre pojkens
huvud/den tidigare nämnda lilla triangeln (med huvuden och ”padda”)/mötet
mellan mannens och den yngre pojkens ben.
Bildriktningar som dominerar är diagonalen från mannens
fötter upp till ”den lilla triangeln”. Den är egentligen kopplad till den äldre
pojkens lodräta linje ner från huvudet och ner till hans fötter och de
tillsammans bildar liksom en gammaldags ”rättningsbock”, som ett litet
handtextat ”v”.
Surfbrädan har funktionen av en riktningspil för blicken mot
logotypen. Detta förstärks av plankornas riktning och glipor som också går i
denna riktning.
Surfbrädan har samma färger som logotypen, mättad blå tonad
från ganska mörk ultramarin till ljusare kobolt liksom logotypens blå
symbolbild. Den är också rent vit som Telenor-texten i logotypen. Detta
tillsammans med riktningen på brädan förstärker styrningen ab betraktarens
blick mot logotypen. Surfbrädan har också en färgkoppling till den övre ”Familjeflex”-texten
i svart med en till tjocklek och färg svart linje som löper runt brädan.
Det finns ett släktskap mellan kropparnas formspråk och den
blå symboldelen av loggan med mjuka böjda linjer och mannen och pojkarna har
mycket blått i sina kläder även om det inte stämmer exakt med loggan.
Bildanalys kopplad till Eriksson & Göthlunds,(2007)
kapitel om ”Att tolka kroppens uttryck”
Som betraktare bjuds vi in att betrakta dessa människor som
på ett avspänt sätt har fullt upp med sitt. Det känns helt okey att titta på
dem, de är inte offer eller exploaterade av betraktarens blick. De är
koncentrerade på sina egna aktiviteter, Den äldre pojken försjunken i något som
utspelar sig i hans ”padda” och tar hans uppmärksamhet. Mannen som kanske
instruerar eller kommenterar något för den yngre pojken är också avspänt
fokuserad på detta. Den yngre pojken tittar och lyssnar medan han håller sin
”padda”.
I bilden är mannens och den yngre pojkens blickar riktade
ner mot pojkens ”padda”. I den utspelar sig något eller finns något som upptar
bådas uppmärksamhet. Gemenskap i något man delar. Den äldre pojken är lite
isolerad från de andra genom att han är inne i sin ”padda” med blicken men
avståndet mellan pappans fötter är inte långt och när han vill ha kontakt är
pappan nära.
Om man tänker i termer av ”gender display” så gör mannen en
performance som ”pappa som umgås med sina söner under fria former”, inget
onödigt snack, utan i stort sett låter han dem hållas med lite vägledning då
det behövs. Detta är kanske många mäns bild av kvalitetstid som pappa med sina
barn. Mannens kroppshållning är otvungen och gemenskapen mellan dem syns i
kommunikationen i ”den lilla triangeln”, (huvuden och padda), liksom den
avspända närheten som finns mellan den andre pojkens och mannens ben/fötter.
Avspänd miljö, otvunget men ändå nära varandra.
Tack vare detta erbjudande från Telenor, ”Familjeflex” kan
de umgås samtidigt som pojkarna får göra det de helst vill. En konfliktfri
weekend med familjen kontrasterande det stressiga vardagslivet man tagit ledigt
från.
Bildanalys av bilden sedd som pedagogisk bild
Budskapet i bilden är verkligen pedagogiskt presenterat. Med
färg och form, bildriktningar och medvetet betonade delar av bilden serverar
man budskapet att med detta abonnemang möjliggör man kvalitetstid mellan
familjemedlemmar och stärker gemenskap och välbefinnande, och det är tack vare
Telenor man kan göra det.
Som jag ser det talar denna reklambild mest till den vuxne.
Ur barns perspektiv tror jag att man betonat lek och rörelse med vatten och
fysiska aktiviteter. Man hade åtminstone visat vad det är som är så kul eller
intressant i ”paddorna” som båda barnen låter sig uppslukas av. Snarare
tilltalar detta en stressad pappa som inte orkar med så mycket bus men ändå
vill umgås med sina pojkar. (Kanske är det jag som är fördomsfull nu?) Jag
tycker inte att bilden andas försök till att ta barnperspektiv av en vuxen
heller.
Sammantaget visar bilden hur man som pappa till, i denna
bild, 2 pojkar kan få kvalitetstid tillsammans under avspända friare former där
alla får syssla med det som känns skönt, viktigt och roligt. Här finns inga
krav på att roa, sysselsätta eller stoja med barnen. Är man utschasad efter
intensiva insatser på sitt jobb kan man få vara med sina barn och de har
samtidigt bra saker att göra. Allt tack vare de mobila bredbanden som
tillhandahålls under ett och samma abonnemang tillsammans med alla mobiler och
datorer. Praktiskt, lätt administrerat och man får tid till att bara vara
tillsammans.
