onsdag 30 april 2014

Gestaltningen av konflikt, vad, hur och varför?

Vad har jag gjort?

En "performance/interaktiv installation" där inbjudna får uppleva och på olika sätt blir en del av en duell mellan 2 oförenliga elementpar, ägget/gelén och stenen/isen.
De inbjudna välkomnas i ett slags förrum av mig, först i rollen som mig själv, jag försvinner och klär om snabbt till en märklig gestalt med drag från djävulen i Bulgakovs "Mästaren och Margarita som sedan på ett maktfullkomligt, lite nonchalant sätt bjuder in till den riktiga duellen i det egentliga rummet. Av honom tilldelas man en uppgift och en placering i det som ska ske och blir genom det en del av det hela.
Själva duellen startades rituellt av denna knepiga "Mästare" genom att han allsmäktigt släckte belysningen, långsamt fällde ihop skrivbordslampan och högtidligt tände stearinljuset med orden:
- Låt ödet bestämma utgången av denna kamp.
 Ljuset skulle nu smälta isen som förr eller senare skulle släppa ifrån sig den infrusna stenen rakt ner på gelén med de råa äggen. Här gällde det nu att med sina "spelmarker", (godisägg och sten), som delats ut satsa på ägget eller stenen innan kampen var avgjord. Skulle stenen krossa äggen eller bara studsa av och bort? Detta var egentligen bara ett skenfokus och kampen skulle avsiktligt vara ganska långdragen så att man fick tränga in i de olika elementens oförenliga egenskaper och givna naturlagar. det hela var satt i ett sammanhang,  ett dukat bord som med sin varierade dukning kunde väcka frågor om kampen som utspelade sig var regisserad av de som satt vid bordet, vem skulle äta, för vem var bordet dukat eller vinna något på grund av denna duell.

För att genomföra detta hade jag förberett ett rum, skapade ett rum i rummet med tyger, dukade upp ett slags matbord, riggade upp mina 2 specialtillverkade objekt som först skulle illustrera en vilande pyrande konflikt som slutligen hastigt skulle övergå till en öppen konfrontation och avgörande strid mellan dessa 2 oförenligheter. Utgången skulle vara oviss även för mig själv.

Jag försökte samtidigt med olika medel så en inre konflikt liksom småkonflikter mellan vissa av de inbjudna. Vissa stolar var fastbundna under bordet så att bara en gick att sitta på i taget eller med stor möda och trassel två. Bordsplaceringen var orättvis genom dukningen, de som satt på kortändarna hade finaste dukningen och hade också de brickor, med stenar respektive påskägg, båda med champagneglas där man skulle lägga sina röster, vid sin plats, och hur lättillgängliga stolarna faktiskt var att sätta sig på varierade, vissa fick stå,  jag uppmärksammade alla på att brandlarmet skulle kunna gå igång, det fanns en risk att färg skulle skvätta på kläder, den knapphändiga informationen skapade förhoppningsvis en ovisshet i vad som skulle ske och varför. Samtal och frågor var strängt förbjudna.


Hur har jag gjort det?
De 2 duellerande objekten skulle illustrera en konflikt mellan 2 oförenliga element/företeelser/viljor/behov och utgången skulle vara oviss.

Jag hade frusit in en sten i is som skulle hänga över en geléskapelse innehållande råa ägg och ett stearinljus.
Jag var tvungen att hitta en sten som var vass och eventuellt kunde klyva gelén.
Den måste dessutom ha en form så att det smältande vattnet inte hamnade på ljuset och släckte det.

Denna ganska tunga isklump/sten skulle hänga i en kedja och för att frysa in den i isen, var jag tvungen att först frysa in stenen i den, ta ut alltihop och borra hål i den, släppa ner en del av kedjan , fylla på med vatten och frysa igen.

Jag ville dessutom färga både isen och gelén med 2 färger som tillsammans blev en annan färg.
Mitt tidigare besök på Sverigedemokraterna gjorde valet lätt, Gult och blått som efter konfrontation skulle kunna bli grön. Alltså fick jag borra hål för blå hushållsfärg alldeles ovanför stenen, fylla på med färg, frysa om, som sen när den smälte skulle rinna ner över den gula gelén droppande från stenen.

Gelén skulle vara lagom fast för att eventuellt kunna stå emot den fallande stenen, men bara eventuellt. Jag fick göra några försök för att få rätt gelatinkoncentration. Jag färgade den dessutom svagt gul med risk för att det skulle påverka stelnandet och hållfastheten. Jag fick stelna gelén i 2 omgångar, först en del med hållare för ljuset och två tomma äggskalshalvor som dolde den, sedan i ett andra stelnande 2 råa ägg som eventuellt skulle nås och krossas av stenen.
När gelén var färdig skulle det återstå att med tesked ta bort lite gele och bereda plats för ljuset som alldeles innan föreställningen skulle placeras stadigt i hela härligheten.

Många felkällor och möjligheter att det skulle skita sig!

Jag hade tänkt på ljud och dofter och valt att ha 2 äggklockor tickande för att illustrera den pågående kampen, spänningen. De funkade bra då de gick lite olika, ibland i takt för att sen dra mer och mer olika för att sen gå i takt igen osv.. Förhoppningsvis skulle detta ge en hypnotiserande och meditativ känsla så att väntan inte skulle kännas tråkig och man skulle tappa fokus.

För att skapa en obehaglig osäker känsla, en inre konflikt av att sitta kvar och titta eller vilja lämna och gå därifrån fanns det faktiskt en risk för att färgen skulle skvätta ner kläder när stenen behagade att falla, man kunde inte heller exakt förutsäga när den skulle falla, "Mästaren" iklädd hjälm tog raskt 2 steg bakåt när han tänt ljuset och satte distinkt in fingrarna i öronen som om brandlarmet när som helst kunde gå igång, och det kunde det ju faktiskt också. En av deltagarna höll då också snabbt för sina öron.

Allt var mycket stilla, ljuset i rummet, de tysta betraktande gästerna, äggklockornas diskreta tickande, färgen och isen som droppade ner över gelén, men hela tiden fanns en visshet om att stenen när som helst kunde falla.

Varför har jag gjort det? 
Jag ville undersöka mitt förhållande till konflikt, olika typer av konflikter, känna på vad som skulle kunna komma ur en konflikt, och om det kunde komma något gott eller i varje fall annat ur en konflikt som tillsynes går ut på att förinta sin motpart. Vilka konflikter är oundvikliga, naturliga, oundvikliga? Vilka är regisserade, onödiga, eller skapade av undermedvetna drifter från ett långt tidigare skede som egentligen inte har något med ett visst nu  att göra, egentligen kanske omotiverade i en aktuell situation. I ordförklaringarna i diverse ordböcker fanns ordet oförenlig med vilket gestaltades i vattnets oförmåga att tränga in i gelén och i den aggressiva, till strid inriktade konstallation jag gjort. Här fanns inte utrymme för försoning eller fredlig utgång.

Därför lät jag en av naturen given konflikt utspelas framför oss, elden som smälter vattnet, elden-värmen som strävar uppåt och stenens tyngd som vill neråt, stenens hårdhet mot äggets skörhet, geléns ovilja att ta emot det färgade smältvattnet som bara rann av utan att tränga in.
Men för att kombinera detta med den konstuerade, manipulativa konflikten som skapats av de som tror att de kan tjäna på den utan att öppet vara delaktig i själva kampen dukade jag detta bord som underlag och sammanhang för den "naturliga konflikten". Om man ville kunde man tolka det hela som iscensatt av de som satt på kortändarna på vars brickor rösterna skulle läggas. Kopplingen konflikt - makt blev möjlig att göra. (Kanske lite inspiration från de andra grupperna som skulle gestalta makt och vars arbeten vi sett arbetas fram i 527:an.)

Inspiration kom från handledningarna:
 uppmaningen att utsätta sig för situationer som man inte hade kontroll på och göra det med sin kropp och sina sinnen, inte bara med sina ord och tankar som i sig redan ofta är erövrad distans till verklighet. Här fick jag också stöd i att våga följa sidospår som dök upp, följa upp ordet "oförenlig" som jag ville känna extra på.
Försöket till ett öppet ömsesidigt samtal hos Sverigedemokraterna var ett resultat av det. Hör fanns också påverkan från en i gestaltningsgruppens arbete, med en moderat valstuga i huvudrollen.

Jag fick tipset att titta på "der Lauf der Dinge", ett iscensatt skeende där saker av olika material och olika mekaniska, kemiska och fysiska krafter och reaktioner driver en händelsekedja, långsamt och med precision, som gjorde stort intryck på mig och säkert fick stor betydelse för utformningen av mina duellerande konstruktioner.

På en handledning fanns en feedback och uppmaning om att inte bara presentera ett objekt utan även göra betraktarna till delaktiga, en del av det hela. Det fick igång mig rejält mot slutet av arbetet och  hade stor betydelse för slutresultatet av redovisningen.
Det var också här som jag började med att försöka att skapa en känsla av inre konflikt hos deltagarna och konflikt mellan dem.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar